Sista dagen på 2006. I morgon börjar mitt nya liv som ska leda till ett nytt jag, ett jag med otrolig fitnesskropp som pluggar lite varje dag i stället för dygnet runt innan tentor, som inte tittar på tv mer än 5 timmar i veckan och som mer än ofta har fantastisk sex med mr Perfect. Så trevligt det ska bli, mitt nya liv!
Har starka Déjà vu-känslor nu. Tror detta nyårslöfte är nästan identiskt med förra årets. Då gjorde jag ett tappert försök. Skaffade pojkvän på nyårsafton, började laga storkok med riktig mat och frös in matlådor, köpte träningskort, stannade kvar och pluggade de dagar vi slutade tidigare... Det höll i flera veckor, innan mitt gamla bekväma jag gjorde sig påmind. Det är förödande skönt att ligga i soffan och kolla på dåliga såpor med en gigantisk karamellkungenpåse i handen. Men, det sägs att ett liv med sallad gör att man blir piggare och friskare än ett liv med karamellkungen, så jag ska göra ett försök igen. Kanske ska börja med mr Perfect. Tror det är en bra morot till salladslivet så att säga. Dessutom får man gratis motion i sängen... Ja, så får det bli. Bäst för honom att han är på festen ikväll!
söndag, december 31, 2006
Fortfarande inget pirr
Dejten igår var ... trevlig. Han började på minus i och med att han var 20 min försenad. Dessutom hade han en ful jacka. Sen fick han pluspoäng för komplimangerna och den fantastiskt goda finlunchen han bjöd på. Minus igen när han beställde in starköl till lunch...Plus när han skrattade åt mina dåliga skämt. Snygg skjorta och vackra ögon gav plus, blicken som irrade och inte riktigt vågade möta min gav minus. Summa sumarum; vet inte. Känner inte av några fjärilar i magen, men det kanske kan leda till god och gratis mat, och ett välbehövligt nyp. Om man ska vara egoistisk. Och det är jag idag.
Fjärten har ringt, men jag hade inte tid att prata så jag lovade ringa upp senare. Det var för en vecka sen. Jag är en hemsk människa. Juristmannen har också hört av sig. Han tycker det känns som om vår kontakt håller på att rinna ut i sanden (nähä? jag har inte svarat på hans mail på flera veckor...). Han vill ses. Orkar man? Jag ska bestämma mig i morrn. Mitt nya 2007-jag får avgöra.
Fjärten har ringt, men jag hade inte tid att prata så jag lovade ringa upp senare. Det var för en vecka sen. Jag är en hemsk människa. Juristmannen har också hört av sig. Han tycker det känns som om vår kontakt håller på att rinna ut i sanden (nähä? jag har inte svarat på hans mail på flera veckor...). Han vill ses. Orkar man? Jag ska bestämma mig i morrn. Mitt nya 2007-jag får avgöra.
fredag, december 29, 2006
(L)ungt på ytan
Jag har fallit offer för kvinnoförtrycket och de snedvrinda idealen. Antagligen hjärntvättad av veckotidningarnas retouchade omslag. Bländad av tonåringarnas babyrumpssläta ansiktshy. Årets dyraste julklapp, till mig själv givetvis, var en enhet botox runt varje öga. För 3 500 kr beställde jag förlamning av väl valda ansiktsmuskler för att dölja de fina linjerna som börjat formas mellan ögonbryn och i skrattveck.
Jag kan inte säga att det var värt vareda öre, men resultatet är gott. De trötta ögonbrynen åkte upp en aning, bekymmersrynkan försvann och skrattrynkorna halverades. Ingen vet att det hänt, knappt ens jag själv, och ingen har sett eller sagt något. Men jag ser, och det räcker. Min utslätade panna avslöjar inte längre mängden erfarenheter och grubblerier som finns därunder. Det är så jag vill ha det. Blankt och stilla på ytan.
Jag kan inte säga att det var värt vareda öre, men resultatet är gott. De trötta ögonbrynen åkte upp en aning, bekymmersrynkan försvann och skrattrynkorna halverades. Ingen vet att det hänt, knappt ens jag själv, och ingen har sett eller sagt något. Men jag ser, och det räcker. Min utslätade panna avslöjar inte längre mängden erfarenheter och grubblerier som finns därunder. Det är så jag vill ha det. Blankt och stilla på ytan.
Slagsmål & dejt
Efter att mina juldagsplaner blivit omkullkastade bjöd jag in mig själv till grannens fest och såg fram emot att träffa nya människor och få nya upplevelser, nya erfarenheter. En flaska bubbel senare gick jag med på att följa med sällskapet till ett uteställe jag annars skyr som pesten. Finlandsfärjestämning och dräggiga bönder kanske kunde vara något för mig såhär i juletid?!
Konstigt folk var det som vanligt där, men jag hade spanarradarn på max och lyckades fårvånandsvärt fort få syn på en utrotningshotad läckerbit. Han tog tag i mig, bjöd på en drink och många komplimanger. Riktigt trevlig och riktigt söt. Plötsligt fick jag en bamsekram bakifrån, från en kille jag pratat väldigt kort med lite tidigare. Situationen kändes ansträngd, speciellt som björnkramaren vägrade släppa sitt grepp och läckerbiten såg allt mer irriterad ut. Plötsligt rök de ihop och började slåss! Jag tror läckerbiten svingade första slaget, men jag förstår inte riktigt varför. Sic, två helt okända killar slogs om mig på bonnhaket! Kanske lite smickrande, men framförallt avtändande. I min bok slåss inte folk. Tyder på iq-brist... Det tog inte många sekunder innan båda mina kavaljerer var utslängda och jag vimsade vidare med sänkt motivation. Radarn gav inget mer utslag och jag flydde hem innan sista desperata raggsvängen kom igång.
Dagen efter låg jag frustrerad och smådeppig i soffan och försökte reda ut kvällen. När jag gick igenom utgifter och kvitton, hittade jag läckerbitens visitkort i väskan. Efter en lång stunds velade kom jag fram till att en dejt med en dålig kille borde vara bättre än ett dejtfritt jullov, och även om han inte verkar vara mr Right (mr Right slåss inte) så kanske han är mr Right Now? Jag drog iväg ett sms och nu är fika på lördag prel.bokat. Jag är väldigt skeptisk, men en chans ska han få i alla fall.
Konstigt folk var det som vanligt där, men jag hade spanarradarn på max och lyckades fårvånandsvärt fort få syn på en utrotningshotad läckerbit. Han tog tag i mig, bjöd på en drink och många komplimanger. Riktigt trevlig och riktigt söt. Plötsligt fick jag en bamsekram bakifrån, från en kille jag pratat väldigt kort med lite tidigare. Situationen kändes ansträngd, speciellt som björnkramaren vägrade släppa sitt grepp och läckerbiten såg allt mer irriterad ut. Plötsligt rök de ihop och började slåss! Jag tror läckerbiten svingade första slaget, men jag förstår inte riktigt varför. Sic, två helt okända killar slogs om mig på bonnhaket! Kanske lite smickrande, men framförallt avtändande. I min bok slåss inte folk. Tyder på iq-brist... Det tog inte många sekunder innan båda mina kavaljerer var utslängda och jag vimsade vidare med sänkt motivation. Radarn gav inget mer utslag och jag flydde hem innan sista desperata raggsvängen kom igång.
Dagen efter låg jag frustrerad och smådeppig i soffan och försökte reda ut kvällen. När jag gick igenom utgifter och kvitton, hittade jag läckerbitens visitkort i väskan. Efter en lång stunds velade kom jag fram till att en dejt med en dålig kille borde vara bättre än ett dejtfritt jullov, och även om han inte verkar vara mr Right (mr Right slåss inte) så kanske han är mr Right Now? Jag drog iväg ett sms och nu är fika på lördag prel.bokat. Jag är väldigt skeptisk, men en chans ska han få i alla fall.
torsdag, december 28, 2006
Middag hos bror
Ikväll var jag på middag hos min feta halvbror och hans lika matglada fru. Huset deras lyste på långt håll, likt ett dåligt horhus i utkanten av las Vegas. Entrén var överdådligt prydd med blinkande lampor i 7 olika färger och i trädgården stod deras söner med tändare och olagliga raketer. Vilket välkomnande!
Matglada frun erkände att hon gått lite överstyr med julpyndtet inne, men resultatet var ändå mer hemtrevligt än tacky. 4 gigantiska lådor med julpynt hade inte räckt, utan hon hade varit ”tvungen” att köpa nya saker för några tusenlappar i år med. Överallt lyste, blinkade och glittrade det, och små skålar med godsaker var utspridda i hela huset.
Det bjöds först på snacks… ostbågar, chèvre, fikon, kryddkorv, kaviar, starka drinkar osv. När farsan så småningom började bli på lyset och ifrågasatte om det skulle bli någon middag upplystes vi om att det skulle ta någon timme till, så vi fortsatte moffa i oss. Mätta och fulla bjöds vi tillslut till bords, och en fantastisk laxmiddag med gratinerad svamp och hummersås dukades fram tillsammans med ett mycket passande och alkoholhaltigt vitt vin. Mätt blev jag fort, men fortsatte tvinga i mig av ren artighet. När jag var nära att vomitera av blotta tanken på mat ställdes franska ostar och kex framför min näsa. På detta följde sedan efterrätt med sylt och grädde innan vi vaggade in i salongen där det bjöds på kaffe och oemotståndligt gott julgodis (choklad!). Detta ackompanjerades av brorsönernas årliga uppspelning på sina respektive instrument. Först ett trevande trombontutande, sedan 6-åringens fem senast inövade julvisor på gnisslande fiol. Rörande och roande.
På lyset, och mer än mätta, gav vi oss slutligen av hemåt. Morsan klagade i vanlig ordning på värdparets BMI (”herregud så tjocka de blivit!”), men fettet överskuggas ändå av den genuina glädje och trivsamma stämning man alltid känner i deras hus. Inte konstigt att de är så glada när de kan laga så god mat?! Och inte konstigt alls att de blir tjocka! Själv måste jag nu späka mig med vatten och sallad i två dygn om nyårsblåsan ska sitta som det är tänkt… Eller så får jag supa mig snygg på söndag. Satsar på en kombination så har jag helgarderad mig. Gäddhänget planerar jag att ta bort ikväll med 20 armhävningar. Niemas Problemas!
Matglada frun erkände att hon gått lite överstyr med julpyndtet inne, men resultatet var ändå mer hemtrevligt än tacky. 4 gigantiska lådor med julpynt hade inte räckt, utan hon hade varit ”tvungen” att köpa nya saker för några tusenlappar i år med. Överallt lyste, blinkade och glittrade det, och små skålar med godsaker var utspridda i hela huset.
Det bjöds först på snacks… ostbågar, chèvre, fikon, kryddkorv, kaviar, starka drinkar osv. När farsan så småningom började bli på lyset och ifrågasatte om det skulle bli någon middag upplystes vi om att det skulle ta någon timme till, så vi fortsatte moffa i oss. Mätta och fulla bjöds vi tillslut till bords, och en fantastisk laxmiddag med gratinerad svamp och hummersås dukades fram tillsammans med ett mycket passande och alkoholhaltigt vitt vin. Mätt blev jag fort, men fortsatte tvinga i mig av ren artighet. När jag var nära att vomitera av blotta tanken på mat ställdes franska ostar och kex framför min näsa. På detta följde sedan efterrätt med sylt och grädde innan vi vaggade in i salongen där det bjöds på kaffe och oemotståndligt gott julgodis (choklad!). Detta ackompanjerades av brorsönernas årliga uppspelning på sina respektive instrument. Först ett trevande trombontutande, sedan 6-åringens fem senast inövade julvisor på gnisslande fiol. Rörande och roande.
På lyset, och mer än mätta, gav vi oss slutligen av hemåt. Morsan klagade i vanlig ordning på värdparets BMI (”herregud så tjocka de blivit!”), men fettet överskuggas ändå av den genuina glädje och trivsamma stämning man alltid känner i deras hus. Inte konstigt att de är så glada när de kan laga så god mat?! Och inte konstigt alls att de blir tjocka! Själv måste jag nu späka mig med vatten och sallad i två dygn om nyårsblåsan ska sitta som det är tänkt… Eller så får jag supa mig snygg på söndag. Satsar på en kombination så har jag helgarderad mig. Gäddhänget planerar jag att ta bort ikväll med 20 armhävningar. Niemas Problemas!
lördag, december 23, 2006
Julbrev till doktor E.
Dear väninna,
Det var tänkt att detta skulle nå dig i god tid innan jul, men ur led är tiden… framförallt min tid… helt jäkla dislokerad. I alla fall. En liten mellandagsöverraskning är ju inte illa heller.
Hoppas du haft en fantastisk jul och att jultomten var snäll. Samma sak önskar jag för egen del. Jag har distribuerat ut en lång önskelista som jag hoppas efterföljs utan avvikelser. Har även fått önskelistor av övriga familjemedlemmar, men tycker de är bristfälliga och ska nog försöka komma på något de verkligen behöver i stället. Ett problem är att varje gång jag ska köpa klappar så hittar jag bara saker till mig själv. Snart är julklappsbudgeten helt spenderad, men å andra sidan har jag nog aldrig fått så mycket fint. Idag ska jag göra ett försök att vara givmild under min tur på stan. Funderar på att ta en flaska glögg innan för att komma i rätt stämning, men det kan hända att det förvärrar jag-fokuseringen i stället för tvärtom.
Vad står på din önskelista? Överst på min står ”nyårshångel”. Blickar man tillbaka på hångelåret som gått förstår man vad dysfori-skoven beror på. Ett nyårshångel kan hjälpa upp statistiken dubbelt, eftersom ett sådant kan inräknas både som ett -06 och ett 07-hångel (om man raggar upp innan midnatt och sen krampaktigt håller sig kvar en stund). Det är också det mest lämpliga sätt att inleda ett nytt år på. Det är jag övertygad om.
J hälsar. Han ska fira jul med flickvännens familj… i Finland… i en hel vecka. Vem är denna toffel? Och var har vår casanovahero tagit vägen? Kanske finns han i flera ex på spraydate under pseudonym. Är han kanske kallekobra2, 33-år från Mora: ”Jag letar efter en sprallig och glad tjej som gillar att resa och som kan hänga med på en och annan bilmässa, hon bör kunna nyttja ett utedass och gärna göra eld i kaminen (den delen kan jag lära ut). hon ska helst ha körkort och inte röka. det gör inget om hon har ett jobb.” Eller kanske är han Tolmannen; ”På sommaren förvandlas jag till cowboy och är aldrig långt från min hatt, chaps, boots och revolver. Det är en livsstil som jag inte kan va utan!!” Nåväl, så småningom kommer han säkert avslöja sig.
Nej, nu kanske jag ska få iväg detta så det kommer fram innan påsk.
Ha en riktigt God Jul och ett Fantastiskt Nytt År!
/Dr Knas
Det var tänkt att detta skulle nå dig i god tid innan jul, men ur led är tiden… framförallt min tid… helt jäkla dislokerad. I alla fall. En liten mellandagsöverraskning är ju inte illa heller.
Hoppas du haft en fantastisk jul och att jultomten var snäll. Samma sak önskar jag för egen del. Jag har distribuerat ut en lång önskelista som jag hoppas efterföljs utan avvikelser. Har även fått önskelistor av övriga familjemedlemmar, men tycker de är bristfälliga och ska nog försöka komma på något de verkligen behöver i stället. Ett problem är att varje gång jag ska köpa klappar så hittar jag bara saker till mig själv. Snart är julklappsbudgeten helt spenderad, men å andra sidan har jag nog aldrig fått så mycket fint. Idag ska jag göra ett försök att vara givmild under min tur på stan. Funderar på att ta en flaska glögg innan för att komma i rätt stämning, men det kan hända att det förvärrar jag-fokuseringen i stället för tvärtom.
Vad står på din önskelista? Överst på min står ”nyårshångel”. Blickar man tillbaka på hångelåret som gått förstår man vad dysfori-skoven beror på. Ett nyårshångel kan hjälpa upp statistiken dubbelt, eftersom ett sådant kan inräknas både som ett -06 och ett 07-hångel (om man raggar upp innan midnatt och sen krampaktigt håller sig kvar en stund). Det är också det mest lämpliga sätt att inleda ett nytt år på. Det är jag övertygad om.
J hälsar. Han ska fira jul med flickvännens familj… i Finland… i en hel vecka. Vem är denna toffel? Och var har vår casanovahero tagit vägen? Kanske finns han i flera ex på spraydate under pseudonym. Är han kanske kallekobra2, 33-år från Mora: ”Jag letar efter en sprallig och glad tjej som gillar att resa och som kan hänga med på en och annan bilmässa, hon bör kunna nyttja ett utedass och gärna göra eld i kaminen (den delen kan jag lära ut). hon ska helst ha körkort och inte röka. det gör inget om hon har ett jobb.” Eller kanske är han Tolmannen; ”På sommaren förvandlas jag till cowboy och är aldrig långt från min hatt, chaps, boots och revolver. Det är en livsstil som jag inte kan va utan!!” Nåväl, så småningom kommer han säkert avslöja sig.
Nej, nu kanske jag ska få iväg detta så det kommer fram innan påsk.
Ha en riktigt God Jul och ett Fantastiskt Nytt År!
/Dr Knas
fredag, december 22, 2006
Doktor Wonkas chokladfabrik
Jag var grymt chokladsugen men mitt godislöfte höll mig borta från affärens godishylla. I stället kom jag på att jag skulle göra tryffel. Det absolut godaste som finns på denna jord. Chokladtryffel. Inte till mig själv, nej nej. Jag skulle göra tryfflar att ge bort! Och om det sen råkade komma choklad på mina händer så var det ju dumt att bara tvätta bort det…
Om man ska göra något är det lika bra att göra det ordentligt, tänkte jag. Korkade jag. Jättemycket tryffel blev det. Jag hatar tryffel nu! Inte att äta, men att göra. Att rulla 100 små kladdiga bollar… försöka få dem symmetriska, doppa dem i smält choklad utan att de tappade formen osv visade sig vara omöjligt uppdrag. Efter ett tag funderade jag allvarligt på att ge upp och sätta mig framför soffan och äta direkt ur skålen. Skedvis med tryffel. Sen kunde jag antingen springa 18 varv runt stan i morrn, eller ändra plan vad gäller nyårsblåsa. Nåväl, nu har jag både kylen och magen full av tryffel. En mjuk mage är väl bara sexigt?
Fan. Nu ska jag göra sit-ups.
Om man ska göra något är det lika bra att göra det ordentligt, tänkte jag. Korkade jag. Jättemycket tryffel blev det. Jag hatar tryffel nu! Inte att äta, men att göra. Att rulla 100 små kladdiga bollar… försöka få dem symmetriska, doppa dem i smält choklad utan att de tappade formen osv visade sig vara omöjligt uppdrag. Efter ett tag funderade jag allvarligt på att ge upp och sätta mig framför soffan och äta direkt ur skålen. Skedvis med tryffel. Sen kunde jag antingen springa 18 varv runt stan i morrn, eller ändra plan vad gäller nyårsblåsa. Nåväl, nu har jag både kylen och magen full av tryffel. En mjuk mage är väl bara sexigt?
Fan. Nu ska jag göra sit-ups.
Grymt sa grisen...
Den fräna doften av formalin blandad med… gris… slog emot oss när vi tryckte upp den tunga dörren. På en plåtbrits låg grisen på rygg med en duk lindad runt trynet. Ur ett decimeterlångt snitt på dess hals stack ett rör upp, ur vilket grisens flämtande andning hördes.
Vi hade sett fram emot den beryktade ”grislabben” med skräckblandad förtjusning. Vissa med större portion skräck än andra. Jag tillhörde de sistnämda, men var osäker på vilka känslor som skulle komma av att skära i en levande varelse.
Grisen var djupt nedsövd och med jämna mellanrum kollades hans vakenhet, och om det behövdes gavs mer droger. Vi koldioxidförgiftade, skar, sydde, orsakade blödning, gav dropp, skar av nerver, höll i hjärtat medan det slog, punkterade lungan, rispade levern, plockade ut tarmarna… Allt medan grisen levde. Några gånger slutade han att andas, men vi fick igång honom igen. Efter 10 timmar tyckte kirurgen som var vår handledare att det var dags att ”skicka Nasse till grishimlen”, och vi höll med. En spruta kalium och sen såg vi hur hjärtat kontraherade allt långsammare, tills det efter ca 30 sekunder slutade slå helt.
Jag gick därifrån med blandade känslor. Det hade varit den mest lärorika laboration jag varit på, men också en av de mest psykiskt påfrestande. Synd om grisen? Absolut, men alternativet för honom hade varit att bli julskinka. Nu fick han ju en härlig tripp innan liemannen (liegrisen?) kom och hämtade honom. Jag väljer att tro det i alla fall. Nasse var inte medveten om vad som hände hans kropp. Han var på semester. En fantastisk semester som slutade i eufori. Och vi blev en erfarenhet rikare. En erfarenhet som kanske räddar någons liv en vacker dag.
Vi hade sett fram emot den beryktade ”grislabben” med skräckblandad förtjusning. Vissa med större portion skräck än andra. Jag tillhörde de sistnämda, men var osäker på vilka känslor som skulle komma av att skära i en levande varelse.
Grisen var djupt nedsövd och med jämna mellanrum kollades hans vakenhet, och om det behövdes gavs mer droger. Vi koldioxidförgiftade, skar, sydde, orsakade blödning, gav dropp, skar av nerver, höll i hjärtat medan det slog, punkterade lungan, rispade levern, plockade ut tarmarna… Allt medan grisen levde. Några gånger slutade han att andas, men vi fick igång honom igen. Efter 10 timmar tyckte kirurgen som var vår handledare att det var dags att ”skicka Nasse till grishimlen”, och vi höll med. En spruta kalium och sen såg vi hur hjärtat kontraherade allt långsammare, tills det efter ca 30 sekunder slutade slå helt.
Jag gick därifrån med blandade känslor. Det hade varit den mest lärorika laboration jag varit på, men också en av de mest psykiskt påfrestande. Synd om grisen? Absolut, men alternativet för honom hade varit att bli julskinka. Nu fick han ju en härlig tripp innan liemannen (liegrisen?) kom och hämtade honom. Jag väljer att tro det i alla fall. Nasse var inte medveten om vad som hände hans kropp. Han var på semester. En fantastisk semester som slutade i eufori. Och vi blev en erfarenhet rikare. En erfarenhet som kanske räddar någons liv en vacker dag.
torsdag, december 21, 2006
Saker man inte ska säga på första dejten
Det har hänt mer än en gång att jag undrat om det verkligen är så att det är fel på alla killar jag träffat... eller om felet möjligtvis skulle kunna ligga hos mig. Idag analyserade jag några avgörande träffar/dejter jag haft, och orsaken till att jag totalt tappat intresset efter dem. Vad är det för magiska ord de säger som får mig att vända på klacken? Här är några fantastiska saker jag fått höra under första dejten;
- Varför har du en bokhylla med en massa böcker? Jag har aldrig förstått vad folk har böcker till...
- Läkarföräldrar? Då har du ju heeelt snedvriden verklighetsuppfattning.
- Jag har inga pengar kvar, kan du ta notan? (Efter att han tjatat sig till en alla-hjärtans-dag dejt och bokat bord på en av stans dyraste restauranger).
- Får jag kyssa dig? (går alltid bort)
- Jag kan inte stå upp så länge för jag är plattfot. (oh, sexigt...)
- Varsågod! Den här drinken bjuder jag alltid stela och svårpratade tjejer på... eh.. alltså... inte för att du är det... eh...
- Om du fick ändra på en sak i ditt utseende, vad skulle det vara? (inget jag berättar för dig, och inget du ska fråga om eftersom du tycker att jag är perfekt, eller?)
- Varför jag går så konstigt? Ehum... jag har ett litet problem med linjer... mellan plattorna i marken... kan inte gå på dem.
Nu behöver jag inte fundrera på var problemet ligger längre!
söndag, december 17, 2006
Vänner?
F hade inte hört av sig sen vi bejakat våra lustar för 3 veckor sen, men i natt fick jag åter ”vaken?”-sms:et som tidigare troget landat i min mobil varje lördagnatt. En halvtimme senare dök han upp och ville prata om det som hänt. Jag lyssnade först med ett halvt öra, sedan inte alls för jag somnade. När jag vaknade några timmar senare låg han och sov bredvid mig. Jag tycker så otroligt mycket om honom, och lovade mig själv att han skulle gå hem utan ångest den här gången. På morgonen kunde han som väntat inte hålla händerna borta, men jag var stenhård. Han påstod att han inte skulle ångra sig om vi bara använde händerna… men som tur var höll jag fast vid mitt beslut och skickade hem honom. Otillfredställd.
Hoppas vi kan hitta tillbaka till den okomplicerade vänskap vi hade förut! Och att han och hans flickvän hittar gnistan och lusten igen. Hoppas hoppas.
Hoppas vi kan hitta tillbaka till den okomplicerade vänskap vi hade förut! Och att han och hans flickvän hittar gnistan och lusten igen. Hoppas hoppas.
Den skulle bort
Mannen klev in genom dörrarna till det lilla sjukhuset och gick fram till den första läkaren han fick syn på. Utan att säga något räckte han fram en plastkasse till henne och fångade blekt hennes frågande blick.
”Den skulle bort”, sa han och tittade uppfodrande på henne. Tveksamt tog hon påsen och när han gav henne en bestämd nick knöt hon upp knuten den var försluten med. Hon skulle aldrig glömma synen som mötte henne. I påsen, bland blod och halvsmälta isbitar, låg en avhuggen människohand. Hon drog djupt efter andan och tittade förskräckt på mannen. Först nu la hon märke till att han höll sin andra hand bakom ryggen, och att det bildats en pöl av blod på golvet bakom honom. ”Den skulle bort”, upprepade mannen.
AT-läkaren som tog emot mannen fick sedan reda på att han var gravt schizofren, och att rösterna befallt honom att ta bort handen. Det hade tagit honom en halv natt att såga sig genom senor och brosk och två köksknivar hade blivit helt utslitna. Smärtan hade han inte registrerat och läkarna kunde inte göra mycket annat än att sy igen huden kring stumpen.
Detta hände alldeles nyligen, och AT-läkaren som tog emot honom är kollega med en vän till mig.
Ibland känner man sig väldigt normal…
”Den skulle bort”, sa han och tittade uppfodrande på henne. Tveksamt tog hon påsen och när han gav henne en bestämd nick knöt hon upp knuten den var försluten med. Hon skulle aldrig glömma synen som mötte henne. I påsen, bland blod och halvsmälta isbitar, låg en avhuggen människohand. Hon drog djupt efter andan och tittade förskräckt på mannen. Först nu la hon märke till att han höll sin andra hand bakom ryggen, och att det bildats en pöl av blod på golvet bakom honom. ”Den skulle bort”, upprepade mannen.
AT-läkaren som tog emot mannen fick sedan reda på att han var gravt schizofren, och att rösterna befallt honom att ta bort handen. Det hade tagit honom en halv natt att såga sig genom senor och brosk och två köksknivar hade blivit helt utslitna. Smärtan hade han inte registrerat och läkarna kunde inte göra mycket annat än att sy igen huden kring stumpen.
Detta hände alldeles nyligen, och AT-läkaren som tog emot honom är kollega med en vän till mig.
Ibland känner man sig väldigt normal…
torsdag, december 14, 2006
Frågan fel
"Är du tjejen som efterfestade med två killar i Halmstad för ett år sen? P här, vill bjuda på lunch".
Hur han fått reda på mitt nummer, och varför han ville träffa mig efter så lång tid kunde jag inte begripa. Framförallt inte eftersom jag ägnat största delen av efterfesten åt att hångla med hans toppmodellsnygga kompis. Nyfikenhet och erbjudande om gratislunch gjorde att jag ändå tackade ja och några dagar senare satt vi mitt emot varandra på en thailändsk restaurang. Han var snyggare än jag mindes. Vältränad, välfostrad och välartad i största allmänhet. Han hade nyligen blivit dumpad av flickvännen, och mitt nummer hade han tagit reda på genom imponerande detektivarbete och sms till 30 pers i samma område med mitt förnamn. Efter lunchen hade mitt intresse väckts, men uppenbarligen inte lika mycket som hans.
Han höll sig kvar. Ville gå promenad, ta en kopp the, se min lägenhet... Jag kände mig alltmer obekväm och gav den ena hinten efter den andra om att jag hade andra saker att göra. Då kom den plumpa frågan killar inte ska behöva ställa;
"Får jag kyssa dig?".
Om man måste fråga så är tillfället antagligen fel. Så svår är jag inte att läsa. Om jag lutar mig bort när han lutar sig fram, svarar kort på närgångna frågor och tar bort hans hand när den råkar hamna på mitt lår, då vill jag inte ha någon kyss. Vilken idiot som helst borde fatta det! "Kom igen nu sexy, vi är vuxna människor och jag tänder på dig. Varför inte passa på och ha lite skoj?". Visserligen en poäng, men tyvärr väldigt avtändande. Och inte blev det bättre av de 13 sms och 7 samtal som kom till min mobil senare under kvällen och natten. Kardinalfelen var begångna och han osade desperation. Adios amigo. Porten var stängd och han hade själv låst och kastat bort nyckeln. Trodde han verkligen, efter alla år med flickvän, att det var så lätt att få till det?
Hur han fått reda på mitt nummer, och varför han ville träffa mig efter så lång tid kunde jag inte begripa. Framförallt inte eftersom jag ägnat största delen av efterfesten åt att hångla med hans toppmodellsnygga kompis. Nyfikenhet och erbjudande om gratislunch gjorde att jag ändå tackade ja och några dagar senare satt vi mitt emot varandra på en thailändsk restaurang. Han var snyggare än jag mindes. Vältränad, välfostrad och välartad i största allmänhet. Han hade nyligen blivit dumpad av flickvännen, och mitt nummer hade han tagit reda på genom imponerande detektivarbete och sms till 30 pers i samma område med mitt förnamn. Efter lunchen hade mitt intresse väckts, men uppenbarligen inte lika mycket som hans.
Han höll sig kvar. Ville gå promenad, ta en kopp the, se min lägenhet... Jag kände mig alltmer obekväm och gav den ena hinten efter den andra om att jag hade andra saker att göra. Då kom den plumpa frågan killar inte ska behöva ställa;
"Får jag kyssa dig?".
Om man måste fråga så är tillfället antagligen fel. Så svår är jag inte att läsa. Om jag lutar mig bort när han lutar sig fram, svarar kort på närgångna frågor och tar bort hans hand när den råkar hamna på mitt lår, då vill jag inte ha någon kyss. Vilken idiot som helst borde fatta det! "Kom igen nu sexy, vi är vuxna människor och jag tänder på dig. Varför inte passa på och ha lite skoj?". Visserligen en poäng, men tyvärr väldigt avtändande. Och inte blev det bättre av de 13 sms och 7 samtal som kom till min mobil senare under kvällen och natten. Kardinalfelen var begångna och han osade desperation. Adios amigo. Porten var stängd och han hade själv låst och kastat bort nyckeln. Trodde han verkligen, efter alla år med flickvän, att det var så lätt att få till det?
tisdag, december 12, 2006
Synonymer
Ibland när man surfar sig bort från vardagen kan man hamna på de mest underliga sidor. Jag hittade en lång synonymlista till penis idag (och fråga mig inte hur jag hamnade där)... Favoriterna; Bubbaklubban, centerpartiet, cocktail, fröjdepinne, läskamraten, soldaten.
Det fanns även en lista på synonymer till slida (hurra så jämlikt!); Baconros, fikon, fladdermus, fritös, Gröna Lund, krusidulla, lårensvik, slangklämma, snoppfälla, vapenställ, väska, tant Edit.
Tant Edit.. klockrent ju! Hon som gillar Peternicklas. Oh så vackert.
Det fanns även en lista på synonymer till slida (hurra så jämlikt!); Baconros, fikon, fladdermus, fritös, Gröna Lund, krusidulla, lårensvik, slangklämma, snoppfälla, vapenställ, väska, tant Edit.
Tant Edit.. klockrent ju! Hon som gillar Peternicklas. Oh så vackert.
söndag, december 10, 2006
I want drugs
Vaknade med ett ryck efter en orolig natt. Masade mig upp och började dagen med en treo. Gav det överbelamrade skrivbordet en fientlig blick innan jag gick tillbaka till sängen. Terapidags. Annars skulle jag inte klara dagen.
Slängde iväg några sms till må-bra-vänner. Konstigt, inget svar... kanske är det fel på mobilen ändå? Sen kom jag på att det är söndagmorgon och klockan är 08.30.. Testade att sms:a några kursare. Det gick bättre. Blev lovad öl när tentan är avklarad. Tyvärr mådde jag inte bättre av att de redan var uppe och satt på biblioteket och pluggade. Plikttrogna jävlar.
Bokade in en lunch med JL. Hans klockrena humor får mig alltid att le i flera dagar. Precis vad jag behöver. Slängde iväg ett mail till juristgubben också och frågade om vi ska ses nästa vecka. En chans är han värd och jag är desperat. Har isolerat mig med böckerna i flera dagar och det håller på att fucka upp mitt huvud. Och min kropp. A klagade på att han ätit köttbullar och makaroner till middag tre gånger på en vecka. Jag kontrade med chokladbollar till middag fyra gånger på tio dagar. "Vad tusan snackar du om att du behöver en händig kille för?" sa han. "Du behöver ju nån som kan laga mat! Ragga upp en kock för fan". Finns det snygga, smarta, vältränade singelkockar? Som kanske är händiga också? Är all in i så fall.
Tillbaka till de uppfuckande böckerna. Ett fakta brände sig förresten fast hårt; det dör 50 000 hjärnceller per år efter att man fyllt 20(!!!). Tacka fan för att man känner sig lite seg och trög! 50 000... per år... jesus arsle.
Slängde iväg några sms till må-bra-vänner. Konstigt, inget svar... kanske är det fel på mobilen ändå? Sen kom jag på att det är söndagmorgon och klockan är 08.30.. Testade att sms:a några kursare. Det gick bättre. Blev lovad öl när tentan är avklarad. Tyvärr mådde jag inte bättre av att de redan var uppe och satt på biblioteket och pluggade. Plikttrogna jävlar.
Bokade in en lunch med JL. Hans klockrena humor får mig alltid att le i flera dagar. Precis vad jag behöver. Slängde iväg ett mail till juristgubben också och frågade om vi ska ses nästa vecka. En chans är han värd och jag är desperat. Har isolerat mig med böckerna i flera dagar och det håller på att fucka upp mitt huvud. Och min kropp. A klagade på att han ätit köttbullar och makaroner till middag tre gånger på en vecka. Jag kontrade med chokladbollar till middag fyra gånger på tio dagar. "Vad tusan snackar du om att du behöver en händig kille för?" sa han. "Du behöver ju nån som kan laga mat! Ragga upp en kock för fan". Finns det snygga, smarta, vältränade singelkockar? Som kanske är händiga också? Är all in i så fall.
Tillbaka till de uppfuckande böckerna. Ett fakta brände sig förresten fast hårt; det dör 50 000 hjärnceller per år efter att man fyllt 20(!!!). Tacka fan för att man känner sig lite seg och trög! 50 000... per år... jesus arsle.
lördag, december 09, 2006
Game on
Har haft lite kontakt med en kille från SD som verkar vara otroligt mysig. Vi sms:ade halva natten i förrgår och han lyckades sälja in sig fantastiskt bra. Sen frågade han hur länge jag varit på SD, och jag svarade sanningsenligt 2 år. Sedan dess har mobilen sovit. Inte ett ljud på 24 h. Nu klättrar jag på väggarna och kan inte alls koncentrera mig och plugga som jag borde. Är 2 år på SD skrämmande patetiskt? Insåg han att jag är en looser? Eller har han bara haft fullt upp? Kanske kom inte ens mitt sms fram? Och den största frågan är vad jag ska göra nu?! Det coolaste (och bästa) vore att bara skita i honom och sen bli glatt överraskad om han hör av sig igen någon gång, men det är svårt som fan. Kanske borde skicka ett vanligt sms som om inget hade hänt? Eller ska man försöka förklara sig?
Det är denna singelångest jag älskar och hatar. Spelet som måste spelas vare sig man vill eller inte. Han har gjort mig osäker och ökat sitt värde genom att inte höra av sig. Och jag har fallit för det, igen.
Det är denna singelångest jag älskar och hatar. Spelet som måste spelas vare sig man vill eller inte. Han har gjort mig osäker och ökat sitt värde genom att inte höra av sig. Och jag har fallit för det, igen.
tisdag, december 05, 2006
Förvirrad
Jag gissade att han föredrog ”naturliga” tjejer, så framför spegeln var jag frikostig med sminket. Rött läppstift, tjock eyeliner, mycket mascara, hårspray, en djupt uppknäppt blus och höga klackar. Detta var väl ändå inget för honom? På väg till puben torkade jag bort läppstiftet och ångrade klädvalet. Kanske skulle han misstolka och tro att jag gjort mig fin för hans skull. Att jag överdrivit av nervositet.
Kvällen blev inte som jag planerat. Inte alls. Fjärten visade sig ha många intressanta strängar på sin lyra och en fantastiskt charmig glimt i ögat. Det var en av de trevligaste dejter jag varit på. Han var underhållande, en bra lyssnare, rolig och han verkade förstå mina skämt(!!?). Jag fick aldrig ur mig det inövade talet om att jag inte kunde se honom som annat än en vän och jag bröt mot alla regler jag satt upp för mig själv. När jag kom på mig med att undra om han kysste bra fick jag panik och sa att jag måste hem. En snabb kram och sen var jag borta.
Nu tror jag att bollen ligger hos mig. Han vill gärna att jag hör av mig, men känner jag mig själv rätt kommer det inte att hända. Han är en bra kille, pålitlig och snäll, en sån man borde ha, en sån jag tröttnar på… Men kan ändå inte låta bli att undra vad som skulle hända… om jag testade, ett tag?
Kvällen blev inte som jag planerat. Inte alls. Fjärten visade sig ha många intressanta strängar på sin lyra och en fantastiskt charmig glimt i ögat. Det var en av de trevligaste dejter jag varit på. Han var underhållande, en bra lyssnare, rolig och han verkade förstå mina skämt(!!?). Jag fick aldrig ur mig det inövade talet om att jag inte kunde se honom som annat än en vän och jag bröt mot alla regler jag satt upp för mig själv. När jag kom på mig med att undra om han kysste bra fick jag panik och sa att jag måste hem. En snabb kram och sen var jag borta.
Nu tror jag att bollen ligger hos mig. Han vill gärna att jag hör av mig, men känner jag mig själv rätt kommer det inte att hända. Han är en bra kille, pålitlig och snäll, en sån man borde ha, en sån jag tröttnar på… Men kan ändå inte låta bli att undra vad som skulle hända… om jag testade, ett tag?
måndag, december 04, 2006
Freudiansk felsägning
"Etanolen binder till proteinets hydrofoba fittor... eh.. fickor..." Tiden stod stilla några sekunder, eller var det millisekunder, medan rodnaden spred sig från den välknäppta skjortkragen och upp över ansiktet. Utspridda fnissningar hördes bland studenterna och han torkade svetten från pannan innan han gav upp och lät skrattet bubbla fram. 70 personer stämde in och det tog tid innan de förlösande skrattattackerna ebbade ut och han kunde fortsätta. Den långtråkiga föreläsningen hade helt otippat blivit en av veckans absoluta höjdpunkter. Freudianska felsägningar. Borde starta en fan-club för dem.
söndag, december 03, 2006
Revolt
På festen igår möttes man av otroligt vuxna människor. Par som diskuterade arbete och resor, putande gravidmagar, vigselringar, sobra kavajer och klänningar med tyll. I sann upprorsanda attakerade E och jag drinkbordet och söp ner oss så gott vi kunde. Sen drog vi ut på krogen där hon fick ett riktigt snyggt ragg och jag sprang på fjärten… Han undrade sårat varför jag inte ringt, och i stället för att ta den chansen och berätta att jag inte var så intresserad, blåljög jag och skyllde på yttre omständigheter. Jag lovade dyrt och heligt att ringa nästa dag, för jag ville ju självklart, jättegärna äta middag med honom. Det skulle bli såååå kul. S u c k. Han gick hem något uppmuntrad och jag tröstade mig med en bonnig, småkorkad och totalt humorlös, men ack så vacker pojk. I normala fall hade jag dissat direkt efter att han avslöjat sin hopplösa personlighet, men eftersom han gissade att jag var betydligt yngre ( 7 år!) än jag är lät jag honom hångla ett tag. Han följde med hem, men blev väldigt påträngande samtidigt som jag blev alltmer avtänd, och tillslut slängde jag ut honom. Hans ego klarade inte riktigt av dissningen, så han var helt övertygad om att jag råkat illa ut för länge sen, typ blivit våldtagen. Tanken att jag kanske helt enkelt inte tände på honom verkade inte existera alls. Det konstiga är att det inte är första gången det händer. Märkligt.
fredag, december 01, 2006
Flyg fula fluga...
Gick direkt från en lång och ovanligt tuff skoldag till en mysig pub där jag mötte upp en vän. Har haft muntligt förhör idag, som jag pluggat alldeles för lite till men klarade med blotta förskräckelsen. Dessutom blev jag videoinspelad under en patientintervjuv, vilken sedan utvärderades i grupp. Mycket påfrestande för psyket...
Ett par öl i avlsappningssyfte på puben gjorde susen, och vi fortsatte med några glas vin hemma. Tyckte att berusningsdrycken hade starkare effekt än vanligt och kom sent omsider på att jag glömt äta middag. Igen. Nåja, efter några glas med tillhörande jordnötter är man ändå inte så hungrig och mitt "nya" liv med regelbundna vanor som jag påbörjar då och då, kan lika gärna starta om på måndag.
På måndag ska jag även ringa fjärten och styra om middagsdejten till en informell "kompisfika". Jag ska också maila juristgubben och meddela att jag inte är intresserad. Jag orkar helt enkelt inte. Intresset är för litet för att det ska vara värt besväret, och just nu känner jag bara för att luta mig tillbaka och iakta livet omkring mig. Ibland önskar jag att jag tillfälligt kunde bli en liten fluga som flyger runt och bara tittar på allt utan att behöva prestera. En osynlig fluga. Det vore underbart!
Ett par öl i avlsappningssyfte på puben gjorde susen, och vi fortsatte med några glas vin hemma. Tyckte att berusningsdrycken hade starkare effekt än vanligt och kom sent omsider på att jag glömt äta middag. Igen. Nåja, efter några glas med tillhörande jordnötter är man ändå inte så hungrig och mitt "nya" liv med regelbundna vanor som jag påbörjar då och då, kan lika gärna starta om på måndag.
På måndag ska jag även ringa fjärten och styra om middagsdejten till en informell "kompisfika". Jag ska också maila juristgubben och meddela att jag inte är intresserad. Jag orkar helt enkelt inte. Intresset är för litet för att det ska vara värt besväret, och just nu känner jag bara för att luta mig tillbaka och iakta livet omkring mig. Ibland önskar jag att jag tillfälligt kunde bli en liten fluga som flyger runt och bara tittar på allt utan att behöva prestera. En osynlig fluga. Det vore underbart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)