En av mina killkompisar berättade för några veckor sedan att han (efter ett halvår som singel) lagt upp en profil på Spraydate. Han skämtade om det, sa att det var mest för att prova på, och att han var chockad över hur många superskumma människor det fanns där. Gav det utdelning i form av några sexäventyr så skulle han bli mer än nöjd. Jag skrattade och sa att det var helt rätt inställning, och tänkte att det var synd om de stackars tjejer som råkar ut för honom. Han ser bra ut, men kan vara väldigt knepig, och rent utav elak, innan man lär känna honom.
Han tog kontakt med 3-4 tjejer och gick på första dejten efter 2 veckor. Hon hade skickat en bild på sig som han beskrev som porrig, så han hade höga förhoppningar. Fotot visade sig vara taget ca 15 kilo innan nuvarande status, och hon verkade allmänt konstig, så han dissade henne fort. Jag sa att det är SD i ett nötskal. Ingen är som man tror och dejterna skapar lite spänning i tillvaron, men personen i fråga visar sig alltid vara en besvikelse.
En vecka senare gick han på nästa dejt, och han föll pladask! Nu är de tillsammans. Båda är snygga, framgångsrika och sociala människor. Och jättekära. Ganska bra utdelning på 3 v skrockade han. Jag höll med. Lätt chockskadad. Själv har man försökt där i över ett år utan någon utdelning alls. Och jag är ju både snyggare, smartare och trevligare än han! Måste vara grabbarna där det är fel på…
fredag, november 03, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jo, det är killarna på det fel på. Har också testat SD och det har floppat. Men så var jag på en date igår som kanske kan vara något. Det är lovande i alla fall. Får se vad som händer, men det var ingen flopp. Så det kanske finns guldkorn där bland korkskallarna! Jag har börjat hoppas igen!
Åh, nu fick du mig att börja hoppas lite också! Tusen tack :)
Skicka en kommentar