Levande charader

I helgen tog jag med hjälp av utklädnad och alkohol tillfällig flykt från mitt svårmod. Det var stor maskeradfest och jag ansträngde mina kreativa hjärnceller till max. Tre timmar tog håret och sminket, sen såg jag inte klok ut. Helt enligt plan.

Redan under middagen får jag en fantastisk komplimang. En pirat kommer fram och meddelade att jag har "väldigt snygga kaninlår.... för du är väl kanin?". Det var jag inte. Vill man förresten ha kaninlår?

MK sitter ett bord bort. Snygg som 17 och utan dr Å. Han ignorerar mig hela kvällen och när jag försöker prata med honom får jag bara ytligheter till svar.

Efter middagen drar en före detta jobbarkompis iväg mig på en timmes promenad och fullkomligt öser ur sig vänligheter. Han säger sig ha stor respekt för mig och är väldigt tacksam över att jag är hans vän. Jag har visst betytt väldigt mycket för honom och han tänker ofta på mig och vad som kunde varit.... Mitt sargade självförtroende får ett välbehövligt lyft, och han får en stor kram som döljer min tunghäfta. Han har varit en god vän, men i periferin. Jag kan inte riktigt återgälda de fina orden.

Väl tillbaka får jag nästa komplimang. "Du ser ut precis som förr, fortfarande fräsch... trots att du klätt ner dig så mycket".
Ehum... klätt ner mig? Jag som kämpat så med min utklädnad! Män och komplimanger...

Det är ont om vettiga singelkillar, men jag spanar in en manlig snövit och tänker att en kille som vågar klä ut sig till det i alla fall lär ha självdistans. Han visar sig vara otroligt trevlig och vi pratar i över en timme innan jag vågar fråga om civilstånd. Han är upptagen. Sambo och allt. Så klart.

Jag säger hej då till MK, och han tar mina händer men skakar bara på huvudet. Jag börjar tro att han får afasi varje gång jag är i närheten?

Eftersom F inte bor kvar i stan följer han med mig hem. Vi tar ett bad och han hjälper mig att tvätta bort allt kladd ur mitt hår. Med diskmedel lyckas vi tillslut.

Han kryper ner i min säng och somnar direkt. På morgonen faller våra kroppar in i gammal vana och vi hittar snabbt varandras känsliga punkter. Inga djupa blickar, inga kyssar. Bara rått och tillfredsställande. Inget tjafs, inga jobbiga känslor. Och fem minuter senare skämtar vi som vanligt med varandra.

Missat samtal från MK kl 04.
Lika bra det.