Jag hade sett fram emot årets deklaration. Hade räknat med att få tillbaka fina pengar, och att sen kunna göra rejäla avdrag och därmed dra in enorma summor till mitt barskrapade konto. Trodde det skulle rädda min sommarekonomi lite tillfälligt.
Det började som planerat. Den gula lappen avslöjade att jag mycket riktigt skulle få tillbaka några trevliga tusenlappar. Sen hämtade jag alla kvitton från sommarjobbet i annan stad för att göra de härliga avdragen. Jag hade varit ovanligt duktig och sparat både hyreskontraktet och tågbiljetterna i en pärm, så allt skulle gå rätt och riktigt till. Efter lite surfande visade det sig att de snålat in på avdragen för ökad levnadskostnad, men i alla fall. 10 lökar skulle jag få dra av. Hallelulja! Det lär bli över 3 000 extra, tänkte jag... men tydligen tänkte jag fel.
Jag är ju en modern (och lat) kvinna, så jag deklarerade på internet. Där fick man direkt se uträkningen och det var där jag upptäckte att mina 10 000 i avdrag genererade 18 kr extra i skatteåterbäring. Jag tjänar tydligen för lite. Något satans grundavdrag åt upp allt. Myskänslan byttes mot låggradig hat.
Tur att jag stannar i stan denna sommar! Jag ska bidra så lite som möjligt till de statliga järnvägarna och till fula lägenheter på landet. Kanske borde jag även börja jobba svart? Jag ska bli en mardrömskonsument, det är ett som är säkert. (Värre än jag redan är).
Hämnden är ljuv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar