Nästa vecka ska jag skriva omtentan, och det blir den femte tentan på fyra veckor. Det har varit en stressig avslutning på terminen vilket lett till sömnsvårigheter och magproblem. Börjar dessutom jobba på måndag, som vik.ul* på psyk. Hoppas och räknar med lugnt tempo där.
Träffade förresten dr Å ute häromveckan. Hon såg risig ut, och berättade snyftande att MK dumpat henne. Hon var helt förstörd, kunde knappt hålla tårarna tillbaka. Trots att hon blivit förälskad och gett allt för förhållandet så räckte det inte för honom. Hon undrade vad jag tyckte och tänkte. Skulle hon ge honom lite tid bara? Kunde han ha ett normalt förhållande? Skulle han någonsin ta itu med sina alkoholproblem?
Jag fick dåligt samvete. Så där kär var jag i ärlighetens namn aldrig. Jag blev inte ledsen när det tog slut, blev mest bara irriterad. Jag tröstade henne och sa att han var en skit och att hon skulle gå vidare. Att hon snart kommer hitta någon mycket bättre. Och jag menade det.
Själv hittade jag en stilig ekonom som fick följa med hem. Väl i säng berättade han att han var lycklig singel och inte ville ha något förhållande på länge. Jag kontrade med att ONS inte är min grej, och att jag därför tyvärr inte kunde ha sex med honom. Han blev sur. Sen somnade vi. På morgonen omvärderade jag beslutet och insåg att detta kanske var årets chans till bra sex. Det var det inte.
*vikarierande underläkare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar