Leker doktor

Första arbetsveckan som ovan doktor är avklarad. Omtentan är skriven och godkänd. Sakta börjar livet falla på plats igen.

Första dagarna var vi fem läkare på avdelningen(!!). Alldeles för lite för mig att göra så jag svansade efter i god kandidatanda. Tredje dagen var jag till min förvåning ensam läkare där. Alla andra var på utbildning! Plötsligt var det jag som skulle ha alla patientsamtal och fatta viktiga beslut om mediciner och permissioner. När min inre panik var som störst slog Murphys lag till och journalsystemet brakade ihop. I två oerhört långa timmar kunde jag inte läsa på om någon patient.

Nåväl, med hjälp av trevliga sköterskor, tidigare kunskaper, sunt förnuft och Google lyckades jag hålla fasaden uppe och patienterna vid liv. Dock tog det över ett dygn innan hyperhidrosen med panikdoft la sig. (Paniksvettning har verkligen en säregen doft, något jag inte kan minnas att jag upplevt innan kandidatlivet började). Resten av veckan förflöt som tur var utan större komplikationer och när helgen kom infann sig till min förvåning en känsla av tomhet. Inga måsten, inget som ska pluggas, inga roliga planer. Och regn regn där ute. Jag har vilat upp mig, städat, tvättat, ätit god mat och faktiskt sitter jag här på söndag kväll och ser fram emot att åka till jobbet i morgon bitti!