Lärdom från helgen; är du inte på festhumör så stanna hemma!
Jag var trött och seg, hade bestämt mig för en lördagskväll med wallander och choklad, då F ringde och påpekade att jag kommer dö ensam om jag aldrig går ut.
Det var förfest hos F:s söta kompis, den lilla australiensaren, och rätt kul folk som skulle dig, så jag tog mig i kragen och begav mig efter en raggardusch och några tjocka tag med kajalpennan.
Efter en trevlig förfest gjorde jag misstaget att följa med gänget ut, trots att jag inte hade kommit ur seghetstillståndet.
F gick direkt till baren och köpte en vodka-redbull till mig som jag enligt instruktion svepte. Dansgolvet kändes obekvämt så jag tog en sväng och försökte i deperation ragga upp en snygg vakt. Vid närmare granskning visade sig vakten vara självaste Fjärten, så jag fick lägga band på mig och vara artig i stället.
När jag lite senare stod och försökte se cool och bekväm ut kom en idiotkille fram och fällde den puckade kommentaren "varför är du så butter?". Varför säger killar så fel saker? Tänk vad glad jag hade blivit av en komplimang i stället! "Det här är mitt habitualtillstånd" sa jag och gav mig ut på dansgolvet för att bevisa hur pigg och glad jag var.
En yppig blondin med kjol som knappt räckte över arslet och högklackade pumps kastade sig plötsligt om halsen på F. Sen började hon headbanga och hoppa, mitt i vår lilla dans-cirkel, och efter ett högt hopp landade hon med sin smala vassa klack rakt på min fot. Det var då jag fick nog. Det var vad som krävdes för att jag äntligen kände att jag fick gå hem.
Nu har jag en mörkblå fot som inte vill ha skor på sig.
Det borde vara alkolås på högklackat. Eller hoppförbud.
Och utgångsförbud för sega, trötta & buttra människor.
tisdag, mars 31, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du går till fel ställen.
Mycket möjligt...
Skicka en kommentar