Nej, det går inte längre.
Vi kollade på en dålig film, jag sa att jag tyckte den var kass, han höll med, ändå satt vi orörliga bredvid varandra utan att prata. Tillslut la jag min hand på hans. Direkt greppade han den och höll i den hårt. Utan att säga något, utan att försöka något mer. Bara höll hårt i min hand så den blev klämd och svettig. En gång per minut harklade han sig, men det kom aldrig något mer.
Filmen tog slut. Vi satt som statyer bredvid varandra. Min hand i hans. Jag suckade, sa att jag måste hem. Han såg på mig med sorgsna hundvalpsögon och sa att jag gärna fick stanna... om jag ville. Jag ville inte.
söndag, maj 20, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar