Finfest

I helgen var det fest med mina brudiga kompisar som jag umgås allt mer sällan med. Vi firade en födelsedag och nyrenoverad lägenhet hos hon som F kallar för "den där snygga, tråkiga bruden". Och det kan väl stämma, fast ibland är hennes naivitet otroligt uppiggande.

Snygga tråkiga bruden öppnade dörren iklädd 60-talsklänning, prickigt välstruket förkläde och högklackat. Det serverades bubbel och avancerade drinkar. Pilgrimsmusslor, parmesanrisotto och indonesiska pannkakor. Efter ett tag började vi kalla henne för Bree (den superperfekta hemmafrun i Desperate Housewives), synnerligen passande.

Efter den imponerande middagen tog vi taxi till en nyöppnad klubb. För 250 kr fick man komma in och trängas bland brats på ett flatulensångande dansgolv. Bra musik och bra humör gjorde ändå att det blev en riktig höjdarkväll!

Kanske kan jag börja hitta tillbaka till mina yberhippa vänner, även om vi utvecklats åt lite olika håll. Kanske kan jag sluta irritera mig på att det aldrig tas hänsyn till att en student i gänget har begränsad ekonomi. Dessutom har jag lärt mig att hålla tyst när det diskuteras "sanningar" om kroppen som någon läst i Hemmets journal.
En ytterst värdefull lärdom.