Resten av föregående vecka blev betydligt bättre. Den tjocka AT-läkaren bad om ursäkt för sitt otrevliga beteende och blev i samma veva betydligt snyggare. Den stumma doktorn som inte kunde se mig blev utbytt mot en mer kandidatvänlig person. Några intressanta patienter ramlade in och jag fick följa med på givande undersökningar. All good. Mitt största problem var att försöka lära mig hitta på sjukhuset. Gick vilse fler gånger än jag vågat erkänna.
Denna vecka är jag på en ny avdelning. Väldigt bra handledare, men ändå långtråkigt ibland... för att inte säga ganska ofta. Fortfarande har jag stora problem att hitta på sjukhuset och går vilse nästan varje dag. Hippocampusskada?
De andra kandidaterna fick bo på hotell igen, medan jag hänvisades till ett unket kandidatrum. Var finns rättvisan i denna värld?! Min deprimerade martyrliknande uppsyn gav dock utdelning och mina kursare bestämde sig för att bjuda mig på hotellfrukost varje morgon. Klokt beslut!
Nu ska jag till akuten och se om jag kan bota någon där. Om jag hittar dit...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
På våra sjukhus har vi ovanför alla dörrar en beteckning: en bokstav för vilken husdel en siffra för vilket våningsplan och ett rumsnummer. Det kan göra det lite enklare att "hitta rätt" :-)
Jo, det är sant. Det finns bokstäver och siffror. Men hur jag ska ta mig från avd 34E i M-huset till röntgen i J-huset är fortfarande en gåta. Skulle behöva en GPS i fickan... :)
OK You got a point there :-)
OK You got a point there :-)
Skicka en kommentar