Precis när jag skulle somna började sängen åka berg-och-dalbana. Jag klamrade mig fast vid täcket i vad som kändes som en evighet, men som i realiteten varade kanske 10 sekunder. Det där var konstigt tänkte jag, men somnade strax därefter.
Jag sov förbi väckarklockan och vaknade vid lunchtid med lätt ångest. Jag som hade tänkt gå upp i ottan för att hinna plugga in allt jag sparat till denna sista inläsningsdag. Och det var, som vanligt, en gedigen mängd fakta som skulle memoreras.
När jag reste mig upp gungade rummet. Eller, rummet stog nog stilla, men jag vinglade och vajade som en packad tonårstjej på höga klackar. Framför spegeln utförde jag ett snabbt neurologstatus på mig själv och strök sedan strokemisstanken som gnagde i huvudet. Efter att ha ramlat några gånger intog jag åter sängläge och konstaterade att tentamen följande dag inte längre var aktuellt.
Till min förvåning var yrseln som bortblåst nästa dag och jag tog mig till tentalokalen med bara ett lätt illamående och dov huvudvärk. Tentan gick sådär, och när jag insåg att jag inte kunde svara på femte frågan började rummet snurra och jag fick hålla i mig för att inte trilla av stolen. Fan, tänkte jag. Den här yrselskiten är stressbetingad!
Sedan dess har yrseln kommit och gått, sakta med allt glesare intervall och lindrigare attacker. Nu är det nästan bara när jag lägger mig ner och reser mig upp som det snurrar riktigt mycket. Jag finner det tämligen underhållande. Som att få åka på små åkturer med jämna mellanrum.
Men jag blir ändå lite förbannad. Först pajar rösten och nu balansen.
Vad kommer nästa gång?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
du kanske är hemsökt.
kanske.
du verkar ha haft samma skit som jag, tappat rösten och hostat och så...man känner sig ju helt handikappad när man inte kan prata :( Jag läste ett tidigare inlägg här på din blogg (skrivet för rätt längesen...) om att du gjort en fettinjektion. tänkte bara fråga hur det gick med det jag ska nämligen också göra en sådan och är väldigt nyfiken på vad det blir för resultat. Jag ska fylla ut under ögonen, är så där sexigt hålögd haha...mvh K
Jonas: Hemsökt... att jag inte tänkt på det! Så är det såklart!
K: Jag gjorde fettinjektion i hakan för snart ett år sen. I början var det svullet och inte så vackert, sen såg det rätt bra ut ett tag, men nu vet jag faktiskt inte om det är någon skillnad längre. Kanske borde det fyllas på. Fettet togs från magen och jag fick ett stort stenhårt blåmärke strax under naveln som var kvar i nästan ett halvår. Nu har jag en missfärgad grop där i stället, vilket inte är så smickrande. Jag kan säkert gå tillbaka och få det "fixat", men tyckte den där fetthämtningen var rätt obehaglig.
I alla fall har jag sett bilder på folk som blivit riktigt snygga efter utfyllnad under ögonen, så hör gärna av dig och berätta hur det gick! Hoppas jag inte avskräckt dig nu, det blir säkert bra! Jag hade nog bara otur med blåmärket på magen. Tips förresten (som jag önskat jag tänkt på själv); ät ingen Treo, magnecyl, ipren eller dyl 2 v innan operationen. De gör att man blöder mer. Välj i stället Alvedon om du har ont.
Lycka till!
Skicka en kommentar